Been there, done that, got the T-shirt. J Efter två nätter hos Ingrahams var det dags att åka vidare. Ta ett nytt avstamp, lämna östkustdelen av resan och bege oss rakt västerut. Vi har nu också betydligt färre planerade måsten och vi är fria att arrangera om vår rutt som vi vill och hur vi tycker det passar. Vi kommer att göra en jämförelse i slutet där vi visar hur vi tänkte köra och hur det egentligen blev.

 

I bilen överväldigades vi av insikten att vi har varit bara en vecka i USA och fortfarande har tre veckor kvar i landet och sedan ovanpå det fyra dagar i San Francisco innan vi sätter oss på flyget hem igen. Det känns helt sjukt! Utanför Fayetteville kom vi snabbt ut i rurala områden med mycket åkrar och lantbruk. Skönt! Vi ville så väldigt gärna komma ifrån Interstates och Highways ett tag. Det var det värt!

 

 

 

 

 

 

 

 

Till tonerna av Berlinda Carlilse ”Heaven is a place on earth” rullade vi så småningom in i Forest City och i horisonten kunde vi nu skymta Appalacherna.

 

Forest City kändes som en fin stad, men en smula övergiven mitt i allt det fina. En del ställen var stängda fast klockan bara var tre och en del butiker var övergivna. Men vi hittade en diner som serverade klassisk amerikansk dinerkost (hamburgers, salads, pancakes, milkshakes). Vi nöjde oss med en kaffe eftersom vi ville köra ytterligare några mil innan vi åt. Våra funderingar om stadens tillstånd bekräftades när servitrisen sa att det inte fanns så mycket att se eller göra i stan utan att det var Asheville en timme bort som allt det göttiga fanns i. Vi gick till bilen och körde vidare.

 

 

 

 

 

 

Vi brydde oss dock inte om Asheville utan stannade vid en Bojangles vid en avfart och mumsade på friterad kyckling, dirty rice och en kaka som påminde om scones i smaken. Helt ok som färdkost, men en total avsaknad av grönsaker och hela rätten gick i den klassiska färgen gul-orange. Vi har som mål att prova så många olika snabbmatsställen samtidigt som vi ibland äter riktigt bra mat. Vi vill liksom checka av dem på en lista. Så Bojangles: Check! :)

Nästa mål var att få se bergen (Appalacherna) på nära håll. Sakta men säkert klättrade vägen uppåt och det slog lock för öronen ibland av stigningen. Vi siktade på Maggie Valley som ligger strax efter Asheville och jösses, fick vi se bergen på nära håll! Vi körde en bit på helt magiska Blue Ridge Parkway och det finns några riktiga guldkorn till utsiktsplatser. Även om det var mulet och precis hade regnat massivt så fick vi den hittills mäktigaste upplevelsen. Går inte att beskriva och knappt visa på kort. Det bara måste ses!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter denna coola naturupplevelse kom vi till Cherokeeområdet och den lilla staden Oconaluftee. Vi tyckte det verkade coolt först, och visst, den ligger väldigt fint i en dal längs med en å, men är nerlusad med tråkig indianskräpkultur som samsas med vissa vettiga inslag som museum och informationstavlor om trakten. Vi såg också för första gången fireflies, stora flugor som surrade omkring och ibland blinkade till i ett grön-oranget ljus. Väldigt coolt och en smula magiskt! Vi funderade på att spela upp scenen ur Robin Hood där Robin friar till Marion, men vi kunde inte riktigt bestämma vem skulle spela vem så det blev inget. J Motell och Inns i staden kostade kring 90-95 dollar och var befolkade av äldre vita. Inget för oss så vi körde vidare… (Vi har inget emot någon hudfärg men däremot höga priser :P) Vi försöker ha som princip att inte ta in på motell som kostar mer än 80$ (inkluderat taxes).

 

 

 

 

 

177 mil avverkade nu! 433 to go! :D