DAG 19: CHICAGO

Publicerat i: Allmänt
Swedish Road Mafia har nu under två resor bland annat besökt New York, Washington DC, New Orleans, Austin, San Antonio, Las Vegas, Los Angeles, San Francisco, Miami, Charleston, Nashville, Memphis, St Louis och Chicago. Så vi har några amerikanska städer att jämföra mellan. Vi tror just nu att Chicago är den coolaste staden av dem alla! Det kanske är både politiskt och turistiskt inkorrekt att inte tycka att New York är bäst på alla sätt, men Chicago är åtmistonde lika cool, i så fall! Otaliga glittrande arkitekturiska pärlor till skyskrapor, den fantastiskt innovativa Millenium Park, som är lika mycket ett konstverk som en park, de ruffiga pendeltågen som rusar fram på rostiga stålkonstruktioner en våning ovanför gatunivå, Navy Pier som är en stad i staden med tivoli, restaurangstråk och mysig boardwalk. Allt detta och mycket därtill inramas av Lake Michigan och den bedårande Chicago River. Vi minns hur knockade vi var när vi i juni 2013 steg upp ur tunnelbanestationen på 50th Street, Manhattan, och vi är precis lika knockade nu. Chicago är en underbart vacker och häftig stad och det känns som en mycket värdig avslutning på vårt äventyr att sluta här.
 
Då väljer vi avsiktligt att glömma de mil efter mil av motorvägar och förorter vi var tvungna att ta oss igenom för att komma til Budget Cars återlämningskontor i Lombard. Vi väljer att glömma att vi i 35-gradig värme tvingades vänta på bussen i 40 minuter. Vi väljer att glömma den timmeslånga bussturen genom ruffiga stadsdelar för att ta oss till downtown. Och vi väljer att glömma att internet kostar 17 dollar per natt på Intercontinental Hotel, som i övrig är perfekt lokaliserat på Michigan Avenue, på gångavstånd från allt det göttiga. Allt detta är förlåtet!
 
Vi har ju varit vana vid den bekväma livsstilen ett bilinnehav innebär och vi var därför en smula trötta, tjuriga och mycket svettiga när vi 15.00 landade på hotelrummet. Då hade vi redan klockan 09.30 lämnat vårt motell i Wilmington, bara 7 svenska mil från Chicago. Att ta sig fram i detta monster till storstad tar tid! När vi ser trafiken och hör hur argt bilisterna tutar är vi mycket glada att vi inte behöver köra bil här!



 
Millenium Park blev vår första anhalt. Ett gigantiskt område utmed Lake Michigans strand gjordes mellan 1997 och 2004 om från industriområde och parkeringsplats till en park som vi förstår måste vara oerhört betydelsefull för befolkningen i denna betongdjungel. Parken är fylld med innovativa konstverk, så som Cloud Gate (The Bean), Jay Pritzker Pavilion och Buckingham Crown Fountain. Vid framförallt The Bean flockas turister för att fota sig själva i den reflekterande stålkontruktionen. Parken var magnifik och värmen massiv, så vi kryssade mellan träden för att finna skugga. Flera personer vi träffat de senaste dagarna har sagt att det skulle vara svalt i Chicago, men vi verkar ta vädret med oss dit vi far.    


Cloud Gate ("The Bean"), Millenium Park





 
 
 
 
 
 


 

 
 
Mellan 1973 och 1998 var Willis Tower, då Sears Tower, världens högsta byggnad. Från Skydeck, på 103:e våningen, har man en makalös utsikt över downtown Chicago och man kan enligt utsago se fyra delstater: Wisconsin i norr, Michigan och Indiana i öster och så klart Illinois, eftersom det är här vi befinner oss. Det var 2 timmars väntetid, vilka vi slog ihjäl med att titta på en film om Willis Towers historia, innan vi som packade sillar åkte hissen upp till Skydeck, 442 meter ovanför gatunivå. Ytterligare nyttig träning för Martins höjdrädsla! 

 


 
Skydeck, Willis Tower

 
 
 
 
 

 
 
 

 


 
 
 
Från stadens och statens högsta plats gav vi oss först ner till gatunivå och därefter ner till stadens Riverwalk som går längs Chicago River. Här kommer man undan det mesta av trafikbullret, den mest massiva värmen och kan njuta av skyskraporna och båtarna som passerar revy. 



 

Trump Tower & Hotel
Navy Pier är 1 kilometer lång och byggdes ursprungligen som en lastpir 1916, men är idag ett nöjes- och rekreationsområde med tivoli, restauranger, teater och boardwalk. Här åt vi musmig mexikanska burritos, tittade på en vacker soldnedgång i öster och den pampiga skylinen i väster. Vi drack så klart Budweiser, ett öl vi numera uppskattar mycker mer efter besöket på Anheuser-Busch i St Louis.  

 
 
 

 
 
I vårt hotellrum på 24:e våningen varvar vi ner nu med en flaska rosévin och känner oss ödmjuka och tacksamma över det vi fått uppleva under vår resa samt att vi får njuta av staden Chicago i ytterligare en dag. Vi hoppas hinna med lite shopping på Water Tower Place, en stadsrundtur med buss samt att åka upp i ännu en skyskrapa, John Hancock Center. Vi är lite slitna, vi längtar hem till de nära och kära, men en dag till orkar vi! 

Dagens körning: Wilmington - Chicago 45 miles (73 kilometer)
Sammanlagt Miami - Key West - Charleston - Memphis - Chicago: 2984 miles (4774 kilometer)

Martin vann efter en enorm upphämtning (han låg under med 7-13 och 13-16) Cracker Barrel-leken med 17-16. "Miracle on Asphalt"! 




#1 - - Bodil Olsson:

Tack för en helt enorm resa för oss också men nu längtar vi definitivt efter livesamvaro och fler spännande berättelser från "det stora landet".❤️❤️