Idag var dagen då vår kära Mazda 3 (5AX2790) skulle tas ifrån oss! Hon har med bravur tagit oss igenom 18 amerikanska delstater, från Newark och de stökiga motorvägarna i öster, via bergen i Appalacherna och öknen i Texas, genom höga berg och djupa dalar, till Kaliforniens kust och ända upp till San Francisco! Inte en enda gång har hon surat, brutit ihop, fått punktering eller bensinslut, blivit påkörd eller kört på någon annan! Hon har varit vårt hem, vår fasta punkt, i en kringflackande tillvaro utan permanenta boplatser. Hatten av till henne! :D Så förmiddagen tillägnades henne och vi ville visa vår vördnad genom att städa henne och tömma henne på alla saker vi under fyra veckor samlat på oss i bilen, så som kvitton, tandpetare, mynt, snusdosor och mycket annat.

 

 

Ett projekt vi haft under hela vår resa har varit att samla alla tomma vattenflaskor i baksätet av bilen. Vi har sett högen växa succesivt. Tyvärr kom vi på detta tre dagar in i resan så en och annan flaska har kanske kommit bort under de fyra veckorna, men 116 vattenflaskor lastade vi i alla fall ner i en kundvagn och körde dem till återvinningscentralen på ett ”pharmacy”.

 

 

 

Anders körde den sista sträckan mellan Fremont och återlämningsstället i centrala San Francisco. Trafiken var galen, men Anders har utvecklat nerver av stål under flertalet påfrestande stadskörningar under vår resa! Avskedet från vår bil blev dock ett antiklimax, i ett sunkigt parkeringsgarage, utan pompa och ståt… Nästan som att vi bara parkerat och snart ska köra vidare igen. Men det ska vi ju inte. Vi är framme. Slutstation… 8724 km, över 870 mil. Jösses… I hotellrummet spelar vi ”If you’re going to San Francisco” av Scott McKenzie! :D

 

Några jämförelser: 8724 kilometer är ungefär som att köra från Stockholm till Phnom Penh i Kambodja (8728 km) eller Stockholm till Hong Kong (8238 km). Sverige är 1572 kilometer. Alltså som att köra Sveriges längd 5,6 gånger!

 

 

 

 

 

 

Vårt första intryck av San Francisco? Ruffigt, men kreativt på något sätt. Ingenstans i USA har vi sett så många uteliggare eller utslagna människor, folk som pratar högt med sig själva, hojtar, skriker eller beter sig allmänt lustigt och annorlunda. Men också kreativa klädstilar och inslag i gatubilden, gatuförsäljning/torghandel och hus i europeisk stil. Som att vara i både New Orleans och New York samtidigt. Med en twist. :D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter några timmars vila på hotellet gav vi oss ut längs Market Street och gick till 4th Street och indiska restaurangen Ambria, där vi käkade lamm och kyckling, lite för dyrt för vad vi fick tyckte vi. Men helt ok i smak, men inte bättre än Taj Mahal i Karlshamn! Och det här med taxes och dricks… Känns så svårt, irriterande och rörigt fortfarande! Efter detta gick vi till AMC och deras jättecenter med biografer som ligger en bit längre ner längs 4th Street. Vi hade köpt biljetter på nätet i förväg med VISA-kort, och när vi kom in var det bara att gå fram till en automat och dra kortet, så kom biljetterna ut! Verkligen smidigt! Filmen som vi tittade på (som dock kom igång först 25 minuter efter utsatt starttid på grund av filmtrailers!!!) heter Pacific Rim och är en sann amerikansk skrammel- och klonkaction med jättemonster och jätterobotar. Patriotism, klichéer och förutsägbarhet till tusen. :D Men rätt underhållande ändå! Vi vandrade hem längs Market Street till vårt hotell Whitcomb och känner oss inte helt övertygade om San Franciscos storhet, vilken vi hört så mycket om. Det är ganska ruffigt, mycket hemlösa (harmlösa, men ändå) och det är kallt mitt i sommaren. Vi saknar New York och New Orleans en smula och hoppas att vi får se coola saker imorgon!